Min son visade sig ha en infektion som krävde antibiotikabehandling då vi kom hem. Han började även snörvla och hosta. Jag var inte långt efter. Jag satsade på att ta över ringorm och och också snörvel och hosta. Och för mig innebär hostan också stor trötthet, ont i huvudet och ont i halsen. Halsen känns just nu väldigt tjock och som att svälja genom sandpapper. Rösten skorrar och är pipig, så hur ska jag kunna låta bestämt mot min son nu? Krax!
Jag tog mig friheten att vila i förrgår trots att min son var vaken. Om jag var i hans rum och vilade borde allt vara safe resonerade jag. Det är ju barnsäkrat där och han borde vara upptagen med sina leksaker där. Mycket riktigt höll han sig i närheten av där jag vilade, och plockade bara lite bland mina böcker i det angränsande rummet. Plötsligt vaknade jag till av en duns. Jag måste ha slumrat till och då har min son ramlat ner från sin säng. Då hans säng är låg var det bara lite blåsning som behövdes och så var det inget mer med det, men i hans hand upptäckte jag ett föremål som jag inte kände igen. Det verkade vara en del av något annat, vara en halva av något. Jag skulle precis lägga föremålet på fönsterbrädan då jag lyfte blicken och såg att det är ena halvan av det som ska hålla ihop persienntrådarna. När jag vred på huvudet såg jag även att en blomkruka balanserade på kanten av fönsterbrädan. Min son har, medan jag slumrade till, gjort plats på fönsterbrädan genom att trycka ihop blomkrukorna och sedan ställt sitt bord under för att via den klättra upp på fönsterbrädan och sedan lekt med persiennsnörena. Krax! Med hes pipig stämma skulle jag sedan få honom att förstå allvaret av händelsen. Tror, krax, inte att det gick så bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar