I ur och skur

Man får inte vara rädd för vädret, utan klä sig efter det. Min som ska inte lära sig att man inte kan gå ut när det regnar. Sagt och gjort, igår bestämde jag mig för att trotsa regnvädret och gå och lyssna på musik utomhus. Jag klädde mig och min son för att klara vanligt regn. Det vill säga min son fick sina regnkläder (inte galonstället) och stövlar, och jag tog mitt regnställ och vattentåliga skor.

Men efter att vi gått ungefär halvvägs till eventet började det ösa ner. Regnet fortsatte sedan mer eller mindre ösa ner under kvällen. Vi härdade ut ett bra tag och jag är imponerad av min son som underhöll sig med att öva köra sin vagn. Ganska snabbt var jag och barnvagnen dyngsura. Min sons kläder verkade stå emot ösregnet längre och han höll värmen uppe genom att vara aktiv. Trots att eventet precis kommit igång med sin musik, kände jag när vi varit på plats i ca en timme att vi borde börja röra oss hemåt. Sonen protesterade, men jag mutade med klämmis. Och tur var det att vi gick när vi gjorde. Efter en stund började min son hacka tänder i vagnen, och när jag tittade efter hade det börjat bli blött på hans kläder under jackkanterna. Vid närmsta tunnel, där det var torrt, var det bara att klä på honom min fleecetröja och gå väldigt raskt hem. 

Hemma när vi tog av oss allt var allting blött. Alla våra kläder, allt i vagnen och allt i min väska. Min mobil hade fått fnatt av allt vatten (blöt trots att den  låg i fickan i regnjackan). Mobilen hade ringt alla möjliga konstiga nummer - och tagit skärmdumpar av hela förloppet. 50 stycken (fina?) bilder blev det.

Det kanske blev lite väl mycket. Det kan vara så att det finns väder där det är ok att stanna kvar hemma. Och om jag prompt måste ut i ösregn får det vara till något som är i närheten och utan barnvagn. Min son kommer tvingas på galonstället och jag ska ha stövlar på mig.