Mitt intresse för julpepparkakor har funnits så länge jag kan minnas, och triggades av att tävla med mina småbröder om vem som kunde baka flest pepparkakor. Jag vann oftast. Vilken egoboost! Det har sedan följt med mig som en tradition, att baka pepparkakor till adventstid. Jag är dock inte någon överentusiast som gör pepparkakshus som gigantiska konstverk - jag gör faktiskt inga pepparkakshus alls. Något år gjorde jag kåtor av stora pepparkakshjärtan, men så roligt var det inte.
I år fick jag hjälp/stöd av en vän när sonen skulle få vara med och baka pepparkakor för första gången. Det blev några få pepparkakor, men det mesta av hans deg hamnade i hans mage. Min vän påpekade att pepparkaksdeg kommer göra honom lös i magen. Jippi, vilken roligt dag vi kommer att ha imorgon...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar