Decemberfika med sonen innehåller alltid en överraskning

Idag var min son och jag och fikade på ett bageri i närheten av där vi bor. Att det blev just där beror på att jag behövde hämta den beställda tårtan inför födelsedagsfikat imorgon just där och vi passade då på att fika också. Jag unnade oss varsin bulle och sedan varsin sak av bageriets egna julbakverk, Spännande! Under fikat försökte sonen flera gånger att dra i duk, peta på levande ljus och kasta iväg en prydnadstomte från fönstret. Att vi inte hade de mest barnvänliga sittplatserna beror på att det var nästan fullt när vi kom för att fika och vi fick ta de platser som fanns kvar. Jag försökte parera alla sonens utfall med "titta bussen", "titta traktorn som plogar bort snö" och bara hinna få tag i hans nyfikna händer. Något otroligt var faktiskt att trots sonens tjuvstarta med att börja äta sin bulle, så hann jag fika upp allt mitt fika först. Han brukar snabbt få i sig sin saffransbulle, men idag gick det långsammare än vanligt och det tog verkligen lång tid för honom att äta upp sin chokladklubba.

När vi skulle gå var jag glad över att allting runt oss stod kvar på sina platser och inget hade gått sönder. Den påklädde sonen fick hålla i min väska - mycket viktigt att inte tappa den! - medan jag klädde på mig själv ytterkläderna. Han var nära att trycka på lite knappar under tiden, men även här lyckades jag parera innan det hann hända något. Väska på, barn i hand, mot kassan och få ut den beställda tårtan. Allt gick bra med att få tårtan. Hjälp med dörren? Ja tack, det är lite mycket med stor tårta i ena handen och ett barn i den andra. Tack, och trevlig helg! Konditoristen hinner precis släppa dörren och jag ta ett steg ner i trappan när jag i slowmotion i ögonvrån ser sonen svisch till med handen mot en prydnadstomte på bageriets yttertrapp. Tomten faller mot nästa trappsteg, och går sönder. Min son står bara och tittar. Jag ger ifrån mig ett vrål som bara mammor kan göra när de har klarat en hel fika utan större missöden men faller på målsnöret och ens barn har sönder en sak som kan få familjen portade från ett bageri. Portade under resten av adventstiden i alla fall. 

Hur gick det sedan? Konditoristen kommer tillbaka och vi reder ut vad som har hänt och tack och lov blev jag inte ersättningsskyldig. Jag har resten av kvällen försökt förklara för min son att man inte får ha sönder saker och folk kan bli arga och ledsna. Oklart om budskapet har nått fram. Nästa fikabesök på det bageriet lär i alla fall dröja.