Det som vi äger är föga värt
att fästa sig vid eller hålla kärt.
Väggar och tak och dagligt bröd,
vardag som är varken lust eller nöd.
En säng att dela efter möda och mat
andaktsfullt med en trött kamrat.
Det är inte mera, och om några år
finns här intet som återstår.
Ändå är detta evigt och allt,
fäste och form, kraft och gestalt.
Vi är klena att tro, och vår blick är skymd.
Men runt om vårt hus står en evig rymd.
Och det finns inga andra väsentliga ting
än detta vårt hus med en rymd omkring.
Lägg kärlek och uppskattning på rätt saker! Och samtidigt ta inte allt och all för givet i den gråa vardagen. Vem står dig bi när det blåser i ditt liv? Värna om er gemensamma sfär!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar