Populära inlägg

  • En Broder Mer (Stig Dagerman 1923-1954)
    Konflikter ökar. Människor distanserar sig från varandra. Människor flyr. Människor fryser och svälter. Jag ger här en dikt som behövs sprid...
  • Förklädd Gud (Hjalmar Gullberg 1898-1961)
    I.  Vem spelar på en pipa en låt av gryningsluft, för himmelsk att begripa, höjd över allt förnuft? Vem äger lösenorden, flöjtvisans dolda ...
  • Höst (Stig Dagerman 1923-1954)
    Hur fort blir lönnarna gula, som lyser vår vandring i parken. Att dö är att resa en smula från grenen till fasta marken. Hur smal blir ...

söndag 23 november 2014

Vita Duvan (Ida Netzel 1996)


När regnet faller tungt och sakta

Då ser jag en duva vit

Flyga utanför mitt hus

Och duvan det var du


Du kysste mig så ömt

Så jag nästan föll omkull

Jag älskar dig allra mest

Min lilla vita duva
Upplagd av kl.
Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)