Dagens citat

"Tillfredsställelsen är den vises sten som förvandlar allt den vidrör till guld, den fattige blir rik med den, den rike fattig utan den."
talesätt

Harry Potter har alltså fel med vad den vises sten egentligen är...

Utflykt med fika - går aldrig som man tänkt sig

Det är alltid mysigt med en utflykt, och då ha med sig fika. Att sitta ute och dricka en varm kopp kaffe är verkligen någonting att längta till - oavsett om det är själv, med lumparkompisar eller med sin son. Idag gjorde jag ett försök med att min son skulle få dricka varm choklad och att jag skulle få tillräckligt mycket egentid för att kunna dricka lite kaffe när vi var ute och gick.

Det började med att det inte blev som jag tänkt mig med platsen. Tydligen är jag inte bra på att beräkna tid, så när sonens tank var tom och behövde mellis så var vi långt från där jag hade planerat att vi skulle vara. Improvisation, att snabbt som ögat tänka om. Var finns närmsta plats där vi kan fika nu, när vi precis är på väg från stan? Frenetiskt jobbade min hjärna med att hitta en någorlunda plats, gärna en lekplats, där min son kan få röra på sig. Ping, för ett antal år sedan cyklade jag en väg till pendeltåget som inte var så långt borta från där vi var och där fanns faktiskt en lekplats (då i alla fall). Vi gick dit och lekplatsen var där jag mindes den. 

Jag förberedde fikat som jag tänkt mig, men det gick inte riktigt som jag hade hoppats. När sonens choklad var lagom drickvarm tog han en klunk, och hällde sedan ut resten. Lite på jackan, lite på byxorna och lite på marken. Så var det med den chokladen. Fruktstång och morotsstavar gick det (som tur var) bättre med. Sedan var det roligt att leka med andra vid lekplatsen, så i min sons huvud var inte det prioriterat att äta just då (kan påpeka att det märktes senare).

Hur det gick för mig att få dricka kaffe? Det gick över förväntan lätt, så även en kexchoklad kunde slinka ner. Sonen var ju fullt upptagen med att haka på och leka med ett litet barn (som precis verkar ha lärt sig att gå) och dess förälder...

Uti skogen ska vi gå

Idag var jag och min son ute på en skogspromenad med min bror och hans partner. Då hon väntar barn ganska snart var jag beredd på att gånghastigheten inte skulle vara så hög. Men när jag hade lastat ut vagnen ur bilen och vi hade börjat gå en bit var det två andra saker som drog ner på tempot. Dels var det väldigt mycket rötter över stigen så jag fick lyfta vagnen ganska ofta, vilket jag också fick göra för alla vattenpölar. Dels var det för att sonen stannade vid första bästa vattenbäck och skulle leka - och sedan alla andra efterföljande vattenpölar också. Det gick inte fort för ekipaget kan jag säga! 

Efter en stund svängde vi alla av från huvudstigen och gick in på en liten smalare stig där det växte mycket mossa runtomkring. Min bror gjorde en ansats att få min son intresserad, men jag vet inte om han lyckades. Själv kämpade jag vidare med vagnen. När jag väl kände att jag var jämsides gjorde jag några försök att ta en fin bild på min son i detta julkortsidylliska landskap. Jag har inte kollat på bilderna än, fast jag vet av erfarenhet att de brukar bli suddiga då min son vägrar stå still, och man ser inte hans ansikte för han titta aldrig mot kameran när man trycker på fotoknappen.

Man lär sig alltid något nytt. Efter dagens skogspromenad har jag lärt mig två saker:
1. Aktiva barn ska alltid ha galonställ på sig så fort det finns en chans/risk till att det finns minst EN vattenpöl på ens väg. 
2. Vagn ska inte med på skogspromenader, utan stannar bäst hemma eller i bilen. Såvida man inte valt en skogsväg speciellt anpassad för vagnar och rullstolar. 

Alla helgons dag - ny tradition

Idag är det Alla helgons dag. De senaste årens tradition har varit att när det är mörkt gå till  min kyrkas minneslund och tända ett ljus och minnas mina avlidna släktingar. I år, med en livlig 2-åring, kände jag att gå bland brinnande ljus (och där det kan vara lite trångt) inte var ett alternativ. Det må så vara att min son fick träna på att vara på kyrkogård redan i går med sin mormor, men jag vågade ändå inte släppa honom ur vagnen. Istället gick jag ett stort varv runt kyrkogården med min son i vagnen och vi tittade på de redan tända gravljusen då det fortfarande var ljust ute. Sedan tog vi också en vända in i kyrkan, där han fick måla och sätta klistermärken på ett ljus (som jag valde att tända hemma på balkongen och inte vid minneslunden med alla andra hundratals brinnande ljus som kan locka en nyfiken 2-åring). Att pyssla lite i kyrkan tror jag att min son uppskattade, även om han hade önskat få hälla ut alla pennor och klistermärken fler gånger än bara de gånger jag inte lyckades hindra honom. Absolut att det här får bli en ny tradition!

Dagens citat

"Frukta vissa saker och låt all din rädsla koncentreras till dem, så att allt annat du gör präglas av mod."

Paulo Coelho (1947-ff)

Men att erkänna och visa en rädsla är också mod.

Dagens citat

"Livet består inte av önskningar utan av var och ens handlingar."

Paulo Coelho (1947-ff)

Det gör ens liv, och att förutse händelser, så svårt - så mycket och så många kan påverka. Men önskningar kan hjälpa genom att ta ut en riktning för vart man vill i livet.

Dagens citat

"Vi vill se livet som ett stort äventyr att ge sig ut i."

Paulo Coelho (1947-ff)

Men det får gärna vara lite lagom äventyr. Det behöver inte vara storm så båten gungar hela tiden.