Hur man firar högtider kan se olika ut - även om man tillhör samma trosinriktning och firar samma högtid. Genom historien har få saker varit beständiga; det mesta mesta har förändrats. Det som idag anses vara tradition var inte tradition förr.
Och ibland får man ta det man har. Jag har ingen gran som jag kan pynta till jul, utan jag pyntar min julgrupp, några sprätt-iväg-växter och mina aloe veror. Jag har ingen stor familj, så jag tar mamma med mig och går till Jul på Uplands några timmar på julafton för att träffa människor. Jag kan inte spela något instrument eller sjunga vackert (sjunger, som man säger, hellre än bra), så att gå till Vaksala kyrkas Julbön och lyssna på Boströms är perfekt. Julstämningen infinner sig! Och jag lovar att den gör det utan att jag har shoppa en masse, eller dragits med i julhetsen redan i oktober. Det går att känna den härliga, varma, rofyllda känslan vid jul utan att ha uppfyllt alla måsten. Oavsett vad man gjort eller inte gjort, gäller det att fokusera på det som är bra just nu, och inte det man har missat eller det man saknar. Ibland kan det vara svårt...
I adventstid är det många som kämpar för att överleva julen, men alla orkar inte över julhelgen. De som blir lämnade kvar vill inte vara glada samtidigt inte vara ledsna. Det är ju ändå jul. Men en närstående har samtidigt dött. Ska julen hädanefter alltid förknippas med död och sorg? När dessa situationer uppkommer gäller det att bryta mönstret. Att göra något helt annat. För det kommer aldrig att bli så som det har varit tidigare. Traditionsfirande eller inte. Vi reagerar olika, vi lever olika, vi bryter mönster olika.
Därför är det ett ständigt flöde av förnyelse av traditioner. Varje individ skapar sin föränderliga tradition, vilket gör att det i framtiden inte kommer firas jul på samma sätt som det generellt anses vara traditionellt att fira idag.
Ta hand om er och hoppa nu över mellandagsrea-stressen!
/Ida
