I Folkviseton (Nils Ferlin 1898-1961)

Hittade nyligen denna dikt som jag totalt har förälskat mig i!

Kärleken kommer och kärleken går
ingen kan tyda dess lagar,
men dig vill jag följa i vinter och vår
och alla min levnads dagar.
     Mitt hjärta är ditt,
     ditt hjärta är mitt
     och aldrig jag lämnar det åter.
     Min lycka är din,
     din lycka är min,
     och gråten är min när du gråter.

Kärleken är så förunderligt stark,
kuvas av intet i världen.
Rosor slår ut ur den hårdaste mark
som sol över mörka gärden.
     Mitt hjärta är ditt,
     ditt hjärta är mitt
     och aldrig jag lämnar det åter.
     Min lycka är din,
     din lycka är min,
     och gråten är min när du gråter.