Lätt över vårens marker
faller det gyllene sädet.
Såningsmannen går tigande,
utan många ord.
Den som intet älskar
står som det torra trädet.
Giv våra hjärtan rötter
i levande jord.
Giv oss del av dagens
hårda och tunga börda.
Giv oss kraft att tro
på värmen i vårt blod.
Vårens längtan att så
blir höstens lust att skörda.
Giv oss gudomlig kärlek
och levande mänskligt mod.
Giv en gång den största
lyckan att åldras tillsamman.
Låt det stillna omkring oss
och inom oss till sist.
Låt den lysa vår sista väg,
den klara, levande flamman.
Giv oss kraft att välsigna
allt vad vi ägt och mist.
Jag leker med ord för att ge dig texter att läsa oavsett var du befinner dig - både geografiskt och i livet. Trevlig läsning!
Populära inlägg
-
Konflikter ökar. Människor distanserar sig från varandra. Människor flyr. Människor fryser och svälter. Jag ger här en dikt som behövs sprid...
-
I. Vem spelar på en pipa en låt av gryningsluft, för himmelsk att begripa, höjd över allt förnuft? Vem äger lösenorden, flöjtvisans dolda ...
-
Hur fort blir lönnarna gula, som lyser vår vandring i parken. Att dö är att resa en smula från grenen till fasta marken. Hur smal blir ...
söndag 20 augusti 2017
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar