Nu slår en blomma ut i kalla kvällen.
Nu lyfter fågeln som är gjord av eld.
Kort är flykten för en sådan fågel.
Hastigt vissnar trädgårdar av ljus.
Kort är livet hos de ting som brinner.
Snart slocknar vingar över mörka hus.
Snart slocknar rosorna i nattens trädgård.
Men aldrig slocknar längtan efter ljus.
Längtan och hopp om ljus och varmare tider - något som finns i hela naturen.
Jag leker med ord för att ge dig texter att läsa oavsett var du befinner dig - både geografiskt och i livet. Trevlig läsning!
Populära inlägg
-
Konflikter ökar. Människor distanserar sig från varandra. Människor flyr. Människor fryser och svälter. Jag ger här en dikt som behövs sprid...
-
I. Vem spelar på en pipa en låt av gryningsluft, för himmelsk att begripa, höjd över allt förnuft? Vem äger lösenorden, flöjtvisans dolda ...
-
Hur fort blir lönnarna gula, som lyser vår vandring i parken. Att dö är att resa en smula från grenen till fasta marken. Hur smal blir ...
fredag 8 april 2016
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kanske den vackraste och enklaste dikt som skrivits.
SvaraRaderaDen mest utsökt intensiva dikt, där det farliga ordet LÄNGTAN - som kan skilja oss från direkt närvaro i vårt liv, gör oss nordiska grubblande vemodingar till dallrande gelé.
RaderaJag håller med om att det är en fin dikt i sin enkelhet. Texten har en behaglig rytm. För mig är diktens budskap hopp och längtan, vilket är något fint och livsnödvändigt för att människan ska orka sträva vidare i livet. Jag tolkar också in i dikten om hur fint livets gång kan vara. Hur längtan kan vara ett farligt ord förstår jag inte - då är man nog ute efter något annat ord. Och koppling till något nordiskt i det här...? Det dikten framställer vill jag påstå kan stämma varsomhelst på hela jorden (möjligen förutom Arktis och Antarktis).
SvaraRadera