Psalm för älskande (Bengt E Nyström 1886-1959)

Lätt över vårens marker
faller det gyllene sädet.
Såningsmannen går tigande,
utan många ord.
Den som intet älskar
står som det torra trädet.
Giv våra hjärtan rötter
i levande jord.

Giv oss del av dagens
hårda och tunga börda.
Giv oss kraft att tro
på värmen i vårt blod.
Vårens längtan att så
blir höstens lust att skörda.
Giv oss gudomlig kärlek
och levande mänskligt mod.

Giv en gång den största
lyckan att åldras tillsamman.
Låt det stillna omkring oss
och inom oss till sist.
Låt den lysa vår sista väg,
den klara, levande flamman.
Giv oss kraft att välsigna
allt vad vi ägt och mist.

Asien - framtidens centrum för handel och konflikter

Navet i den, inte alltför avlägsna, framtida världshandeln kommer att ligga i Asien. Det är där människorna, tekniken och den snabba utvecklingen kommer att finnas framöver. Länder runt om i världen kommer att söka de asiatiska länderna till samarbetspartners, vilket leder till att länderna i Asien ytterligare kan utöka sin ekonomi, handel och diplomati. Kina kommer att gå i täten, men Indien följer tätt efter. Japan som tidigare har legat högt uppe i den asiatiska utvecklingskurvan, kommer att få stå tillbaka i bland annat teknik på grund av deras populationsutveckling. Få unga ska bära den växande gruppen äldre samtidigt som den arbetsföra gruppen har redan utbredda och än mer växande psykosociala problem. Detta ger effekten att Japan har en minskad möjlighet att fortsätta leverera och utveckla i samma takt som i dag. För övriga länder i världen gäller det att bygga upp samarbeten med de asiatiska länderna, men rivaliteter länder emellan kan orsaka konflikter i Asien i trängseln av alla handskakningar.

Under 2017 har Nordkorea ökat sin aggressiva ton ju mer tryck andra länder har ställt på dem samt haft fler närbelägna militära övningar. De aggressiva uttalandena som varit mellan USA och Nordkorea ökar hotet för att något allvarligt kan hända. Även om det är en väl känd taktik att brösta upp sig, så ökar risken för att ena parten provoceras över kanten till att tryck på den ödesdigra kärnvapenknappen.

Nordkorea förmedlar genom hätska uttalanden och med flera täta provskjutningar av interkontinentala ballistiska missiler att de kan slå USA. Det kanske de kan - fast inte i nuläget. Visst har Nordkorea provskjutit mycket den senaste tiden, men träffsäkerheten samt att de hinner göra större förbättringar mellan dessa provskjutningarna kan ifrågasättas. Grundmodellen är fortfarande sovjetiska missiler, där Nordkorea inte längre får hjälp av Ryssland att utveckla dem. Vid provskjutningarna är inte de kärnförsedda stridsspetsarna applicerade, vilket gör att Nordkorea kan göra missräkningar som leder till att missilen inte får önskad effekt. Därför är det tvivelaktigt att Nordkorea i dagsläget skulle kunna träffa bestämda mål med kärnförsedda interkontinentala ballistiska missiler. Enligt min bedömning kommer inte Nordkorea att lyckas med detta inom fem år om inte deras samarbetet med Iran intensifieras. Det kan även dröja längre tid om FN:s nyligen beslutade sanktioner blir långvariga, då det blir brist både på material samt kunnig personal.

Alltså, Nordkorea kör på sin vanliga skrämseltaktik med hot för att få andra länder att ta ett steg tillbaka samt för att höja den egna nationella samhörighetskänslan. USA och Nordkorea agerar precis som djur gör när de känner sig hotade; för att undkomma motståndaren handlar det om att göra sig själv större, visa sig skrämmande (vanligtvis i form av motståndarens fiende) och morra tillbaka. Överlevnadsstrategier skiljer sig inte så mycket från varandra oberoende på vilken nivå i organismkedjan det gäller, utan är fortfarande ganska primitiva.

USA har tidigare skyndat sig att inta den diplomatiska rollen i internationella konflikter, men när nu USA blickar mer mot nationella frågor har Kina klivit ett stort steg mot att ta en medlande ledarroll i världen. Det är något som märkts vid både Parisavtalet samt i dispyten mellan Nordkorea och USA. Kina trycker på vikten av att ha en dialog och att båda parterna ska dämpa sina uttalanden samt visar en mer s.k. västvänlig sida. I de nyligen beslutade FN-sanktionerna mot Nordkorea gav både Ryssland och Kina sitt stöd, vilket är ovanligt.

Malaysia satsar på att skydda sig mot CBRN(kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära)-hot. Vilka signaler gör att Malaysia gör denna förstärkning? Är CBRN-hotet något som behövs tas med mer i svenska riskanalyser? Varför förstärker Malaysia sitt försvar inom just detta område när Europa har valt att satsa på cyber? I och för sig behöver det inte vara motsägelsefullt då det nu utvecklas möjligheten att "faxa" över virussträngar som sedan tillverkas och kan spridas till bakterier med hjälp av bakteriofager.

Så, strålkastarna byter fokus från Europa till en ny världsdel. Det gäller att kratta sin del av manegen inför det nära framtida huvudnumret Asien. Antingen genom handel och samarbete eller genom att vara involverad i konflikter och öka sin ekonomiska vinst med hjälp av krigsindustrin.



All text bygger på öppen information från nyhetsmedia.