Populära inlägg

fredag 4 november 2016

Tid...

...har vi oftast för lite av. Hur många gånger känner du inte att bara en timme till på dygnet skulle göra att du hann med allt som du behöver göra? Ledsen, men det kommer inte att fungera. Om vi skulle få en timme till på dygnet skulle vi fylla den med än mer saker som måste göra, så att vi är i samma situation som vi är idag. Vi är ständigt på jakt efter att fylla ut vår tid. Och oftas med saker som är måsten och krav, vilket gör att mycket av vår tid blir tråkig. Inte alls så som vi skulle vilja leva våra liv. När vi sedan tittar tillbaka på vad vi gjort ser många av oss en raksträcka, och vi undrar förvånat "Var har all tid tagit vägen?".

På jobbet har vi inte tid att låta människor omkring oss lära känna vårt riktiga jag, utan snabbt tar vi och agerar en roll som vi sedan fastnar i. I och med att detta praktiserande accepteras - och i vissa fall uppmuntras - nedprioriteras sanning och äkthet även i andra sammanhang på jobbet. Jag anser att det är en stor förlust. Att inte låta relationer och gemenskaper växa fram i den takt som det behövs, och byggas på sanning och förtroende, utan man sätter relationsuppbyggnad på snabb tillväxt. Vi blir som snabbväxande energiskogar som kommer ha ständig växtvärk. Arbetsklimatet blir därefter.

Vi behöver inte mer tid utan ändra mer av vår tid till fri tid; ge oss själva längre stunder då vi ägnar os åt det vi tycker är roligt och det som vi är intresserade av. Det vi verkligen brinner för. Eller varför inte sitta någon timme och göra absolut ingenting? För det är när man har tråkigt som tiden går så långsamt som det nästan känns som den står stilla.

1 kommentar:

  1. Tid är ett konstigt begrepp! Vissa händelser så tänker man: var det så länge sedan. Och andra: jösses, var det bara en vecka sedan.
    Tittar jag tillbaka när tiden gått fort så är det när jag ser dagens barn skynda till skolan på mornarna. Då tycker jag att det känns som bara något år sedan mina barn gick över parken för dagens dos av kunskap. När tiden går långsamt är det framför allt det vardagliga som händer, då flyter alla minnen ihop och det blir svårt hålla isär. Och plötsligt kan det kännas som att sommarens sköna dagar känns väldigt avlägsna!

    SvaraRadera