Lidande människor ber om hjälp, men nej,
människan bredvid vägrar om inte något ges i gengäld.
Hatet flödar genom mig
som en flammande eld.
Jag suckar tungt och har på känn
att medmänskligheten är otillfredsställd.
Tårarna bränner i ögonen
som en flammande eld.
Plötsligt så visas kamp, stöd och kärlek på stor display.
Värmen som sprids är generös och oförställd.
Kärleken brinner även inom mig
som en flammande eld.
Jag häpnas över att i media har det nu lyckats nå
ut till slut, trots allt kändisskvaller, denna viktiga fråga.
Hoppet finns där ändå
som en timid liten låga.
Mycket fint och bra! Ja, hoppas, hoppas världen går mot bättre tider.
SvaraRaderaJust nu verkar det som stora delar av Europa har vaknat. Bara Europa inte somnar om så fort media riktar sina strålkastare åt något annat håll. Tappar vi medmänskligheten, tron och värmen om varandra, då är vi riktigt illa ute. Tyvärr finns det sådana tendenser i världen idag, så det är upp till var och en att bli en ambassadör och stå upp för sina medmänniskor och varandras rättigheter.
SvaraRadera/Ida