Hittade en dikt i UppsalaTidningen från den 20 augusti 2015 som jag gärna vill dela med mig av. Ylva Nilsen - som har skrivit dikten - lyckas få med en väldig massa saker i en relativ kort text och hon lyckas även göra det på rim! Jag är starkt imponerad av hennes dikt, men jag är starkt anti-imponerad över hur de inom hemtjänsten (både personal och brukare) tvingas uthärda denna icke-mänskliga vardag. Tack Ylva för att du lyfter detta på ett annorlunda vis!
Så rätt du har! Den här dikten kan läsas om och om igen, den går rakt in i hjärtat! Det är så här blir det när det är lönsamhet ska räknas i pengar i stället för kvalitet på vård, tjänster och varor!!!!!!
SvaraRaderaMänniska anses bara de som är närmast en själv vara. Alla utanför den kretsen är bara "några andra" som inte får ha ett månniskovärde utan räknas bara i siffror, hur mycket de kostar. Det är så synd! Ännu mer synd är det att de som jobbar med människor, som kan ge en guldkant i någon annans liv, varken får den tid eller de resurser som behövs för att göra det. Och få är det som får den uppmuntran för sitt engagemang som de egentligen är värda!
SvaraRadera/Ida